Kollektivtrafikens utmaningar

Att pandemin påverkade hela samhället under 2019–2021 är väl de flesta överens om. Inom kollektivtrafiken kunde vi notera en ständigt ökande andel kollektiva resor fram till pandemin, och vi var på god väg att nå målsättningen att tredubbla andelen hållbara resor.

Under pandemin sjönk dock kollektivtrafikens marknadsandel jämfört med bilen från ca 33% till 21%. En utveckling som vändas om vi ska kunna uppfylla både klimatmålen och minska trängseln i våra större städer.

Grunden för styrningen av kollektivtrafiken i Västra Götaland läggs i det så kallade Trafikförsörjningsprogrammet. Programmet lyfter tre viktiga områden, nämligen en kollektivtrafik med god geografisk tillgänglighet, en kollektivtrafik som är enkel, trygg och inkluderande, och en kollektivtrafik med låg miljöpåverkan.

Utmaningarna för att återta den förlorade andelen till åtminstone samma nivå som innan pandemin är förstås många.

En handlar om att locka fler att återigen åka kollektivt. Det kräver i sin tur att kollektivtrafiken upplevs som prisvärd, förutom att den är tillgänglig, punktlig, trygg, och bekväm. Det krävs därför fortsatta investeringar, som i sin tur kräver finansiering. Idag är ca hälften av kostnaden finansierad av biljettpriset, och den andra hälften genom skattefinansiering. Mycket talar emot alltför stora biljettprishöjningar eftersom det leder till färre resande. Ökad skattefinansiering innebär hård konkurrens med andra nödvändiga behov av satsningar inom till exempel hälso- och sjukvården. En nationell strategi för kollektivtrafikens långsiktiga finansiering är därför nödvändig, vilket vi försöker driva genom Sveriges kommuner och regioner (SKR).

En annan utmaning handlar om personalförsörjningen. I taket med att allt fler branscher upplever kompetensbrist ökar konkurrensen om arbetskraft. För att få fler att bli buss-, spårvagns- och lokförare måste löner och arbetsvillkor förbättras. Dessutom måste trygghetsfaktorn ges större fokus för att locka fler till dessa yrken.

En tredje utmaning hänger förstås samman med de fysiska förutsättningarna att utveckla kollektivtrafiken, inte minst i våra större kommuner med Göteborg i spetsen. Att bygga ut innebär att mer mark behöver tas i anspråk, en fråga som oftast stöter på hinder då olika intressen i stadsplanering ställs mot varandra.

Ytterligare en utmaning är den pågående teknikutvecklingen som vi måste ta jämna steg med. Elektrifiering, digitalisering och utveckling av mikrombilitet kan här nämnas som exempel. Till det kommer förstås resenärernas ökade förväntningar på digital uppkoppling inom kollektivtrafiken.

Som det märks finns många spännande frågor att ta sig an när jag och den nya styrelsen för Västtrafik den 28 mars anmäls till bolagsstämman. Jag ser fram emot uppdraget. Styrelsens samlade kompetens och erfarenhet kommer att komma väl till pass inför de kommande åren.

Bijan Zainali
Regionråd

[instagram-feed]
facebook Twitter Email